En spännande roman om ensamhet, religion, längtan efter kärlek och bekräftelse.
Det är 70-tal när Anja kliver in i klassrummet för första gången. Karin tycker att hon är självlysande. Hemma hos Anja är det strängt religiöst, hemma hos Karin är det föräldrafritt. Karins kedjerökande mamma är journalist och har fullt upp med att rädda världen. Karin ritar träd överallt, på armarna, på väggarna. Hon känner en märklig samhörighet med träden. De lockar henne, suger henne till sig. Kanske är det därför hon dras till Anja, Anja vars ärrade hud på underarmarna känns som bark under fingertopparna.

De planerar att tågluffa till sommaren, fly ifrån Anjas föräldrars ständiga kontroll och prat om djävulens frestelser. Men dagen efter skolavslutningen är Anja försvunnen.