En dag tog sommaren slut.
Regnet trummade mot rutan.
Det var varmt och fullt av folk.
Kadong-kadong-kadunk.

Det skumpade och hoppade.
Vi startade och stannade.
Jag vinkade till farmor.
Vi var tvungna att åka långt, långt bort.


Åka buss är berättelsen om en färd från en känd plats till en okänd. Vägen skumpar fram genom brandgula berg och över ett väldigt hav. Kvar finns pappa och farmor. Kaninen kramas hårt i famnen och mammas blick rymmer stor oro.

Det är en lågmält dramatisk och mångbottnad berättelse om flykt och förlust men också om återförening och hopp.